En bit in i den tredje filmen i ”Twilight”-sagan ser det för en gångs skull ut som att alla ska få precis som de vill.

För Bella handlar det om att få ligga med sin kille Edward. För Jacob om att på allvar profilera sig som ett pojkvänsalternativ. Och för oss i publiken att få en fungerande film om den här kärlekskvalande triangeln. För till skillnad från den förra filmen i serien, ”New Moon”, som var ett präktigt haveri, lyckas ”Eclipse” faktiskt både vara lite skrämmande och göra Bellas kommande livsval – ska hon bli omvandlad till en vampyr eller förbli mänsklig – lite intressant.

Den nya regissören David Slade har gjutit ny energi i det här projektet och framförallt rensat bort nästan all den ofrivilliga komik som omgärdade de känsloladdade scenerna i förra filmen. Nu blir det mer i linje med regissören Catherine Hardwickes fina tonårsskildring i den första filmen, ”Twilight”. Men framförallt har Slade, som har skapliga vampyrrullen ”30 days of night” och ruggiga dramat ”Hard candy” med Ellen Page i bagaget, lyckats skapa lite spänning och dramatik. Ja, tillsatt lite bett i denna tidigare så blodfattiga filmserie. Det är ju trots allt bestialiska vampyrer det ytligt sett handlar om här. Och en del varulvar då.

Men aldrig får man vara riktigt glad.

För Edward släpper inte till (inte utan giftermål i alla fall) och hur mycket Jacob än flexar sin bara bringa så är och förblir Bella (nästan) helt trogen sin Edward.

Och som film är ”Eclipse” visserligen på ”Twilight”-skalan en höjdare.

Enskilda scener fungerar riktigt bra, speciellt de där Bella har helt vanlig tonårsdialog med sina föräldrar. Och den tidigare enbart irriterande Taylor Lautner får fördjupa sin Jacob en smula, vilket behövs för att göra honom begriplig.

Men det finns ett stort problem. Grundpremissen i ”Eclipse” är att rädda Bella – död eller levande. Hon måste skyddas från det genomonda gäng av ”newborns”, extra blodtörstiga vampyrer, som har henne på kornet. Ett uppdrag som både Edward och Jacob tar på sig utan att tveka. Deras motvilliga allians för att skydda sin älskade är kanske många tjejers ultimata fantasi – tänk att ha två hunkar som slåss för en – men jag tycker bara det känns provocerande mossigt. Och då har jag inte ens börjat prata om antisexbudskapet, som den här gången inte kan missuppfattas: utan ring på fingret blir det inget. Punkt.

Ja, ja, detta är något som ältats fram och tillbaka sedan ”Twilights” begynnelse och är tydligen inget som bekymrar fansen.

Och de är, som bekant, många.

Triangeldramat mellan Bella, vampyr-Edward och varulvs-Jake fortsätter, och i denna den tredje installationen i ”Twilight”-sagan är det mycket som faller på plats som i tidigare filmer inte varit helt lyckat.

I “Twilight” fick regissören kläm på den tonårsvardagliga känslan men mindre ordning på vampyrdelarna.

I “New Moon” balanserades det stundtals kanske lite väl mycket på gränsen mellan fnisskitsch och att ta publiken – och deras våta drömmar och bultande tonårshjärtan! – på allvar. Plus förstås att effekterna såg skräp ut.

“Eclipse” däremot innehåller en bra blandning av tonårsvardagskänsla, lightskräckelement, mer humor, glimten i ögat och en aning mer action än föregångarna – utan att man för den skull dragit ner på de viktigaste ingredienserna: romantiken och trånandet.

Det eviga triangeldramat fortsätter i Twilight-filmernas tredje del ”Eclipse”. Kemin mellan huvudpersonerna är starkare här men berättelsen upprepar sig för mycket vilket blir tjatigt.

I ”Eclipse” får Bella och Edward äntligen vara som nästan vilket par som helst, förutom att de inte gör något värre än att småhångla lite. Men ingen lycka varar för evigt. Dels dras Bella fortfarande till muskelknippet och varulven Jake och dels är den rödhåriga vampyren Victoria ute efter henne. Som om inte det räckte så härjar en grym vampyrarmé i närheten av Forks.

Ny Twilightfilm betyder ny regissör och den här gången är det David Slade som har dragit i trådarna. Han är mest känd som regissör till ”Hard Candy” men har även gjort vampyrfilmen ”30 days of nights”. Ett proffs på blodtörstiga vampyrer kan man tro. Trailern ökade dessutom hoppet om lite mer vampyraction. De förväntningarna infriades dock inte. Först i slutet av filmen blir det tillräckligt spännande för att man ska dras med ordentligt.

Större delen av filmen går dock fortfarande åt till prat, tyvärr om samma saker som det pratades om i ”New Moon”. Bella vill att Edward förvandlar henne till vampyr men han vill inte. Istället tjatar han om att de ska gifta sig så att de äntligen kan ha sex, gammaldags som han är. Dessa upprepningar drar tyvärr ned filmen som annars som helhet skulle ha fungerat ganska bra.

Team Jacob lär bli större efter ”Eclipse”. Jag vet inte om det är karaktären eller att Taylor Lautner är en bättre skådespelare men det blir lite roligare när han är med istället för att bara titta på Edward Dysterkvist. Jacob har utvecklats medan Edwards karaktär står stilla.

Det som David Slade lyckas bättre med än sina föregångare är kemin mellan de tre huvudpersonerna, alltså även mellan Edward och Jacob. Det är underhållande när de gnabbas och ständigt utmanar varandra medan Bella slits mellan dem som en gummisnodd. Det känns mer trovärdigt i ”Eclipse” än vad det har gjort tidigare. Här levereras till och med roliga repliker som Jakes påpekande till Edward, ”I’m hotter than you” när han får äran att värma en frusen Bella. Eller Edwards undran om Jake äger några tröjor överhuvudtaget. Det kan man förresten verkligen fråga sig. Men killen är ju ”het” så han behöver nog ingen tröja.

Vampyrfamiljen Volturi dyker även upp i ”Eclipse” men tyvärr inte någon längre stund. De är helt klart mer roande än Cullens. Mer av dem och färre scener som bara är upprepning skulle göra ”Eclipse” till en bättre film. Nu känns den istället onödigt seg för att ibland glimra till ordentligt, dock alldeles för sällan. Helhetsintrycket räcker inte riktigt till ett högre betyg även om David Slade gör vissa bitar bättre än de tidigare Twilight-regissörerna.