The Twilight World

Bokhora.se hade äran att få ställa några frågot till självaste Stephenie Meyer!

_________________________________

2 juni 2003: en 29-årig hemmafru i Arizona vaknar upp från en ovanligt levande dröm. I drömmen är två personer inbegripna i ett uppslukande samtal i en skog. Den ena är en helt vanlig tonårstjej, den andra en självlysande vacker vampyr. Samtalet kretsar kring hur lockande tjejens blod doftar, och varför det aldrig kan bli de två. Drömmerskan kliver upp, skjutsar sina barn (”chimpanser på speed” enligt henne själv) till simskolan och sätter sig sedan ner för att skriva.

Sensommaren 2008 råder det Stephenie Meyer-hysteri i större delen av den popkulturellt uppdaterade västvärlden. ”Breaking Dawn”, den fjärde och avslutande delen i Meyer omåttligt populära serie om Bella och Edward, har precis kommit ut. I USA klädde tusentals fanpires ut sig till sina favoritkaraktärer från böckerna och köade i timmar – i extrema fall dagar – för att få sitt exemplar. En ung man passade på att, utklädd till Edward, fria till sin flickvän i bokhandelskön. Svaret? Ja, förstås. När premiären för den femte Harry Potter-filmen skjuts fram till sommaren 2009 får Stephenie Meyer dödshot från rabiata Potterfans som är övertygade om att det är den kommande filmatiseringen av ”Twilight” som orsakat senareläggningen. Detta förnekas från alla håll, men inom några dagar har ”Twilight” övertagit premiärdatumet för ”Harry Potter and the Half Blood Prince”. (I Sverige får vi vänta tills nästa år, tyvärr, även om produktionsbolaget jobbar på en tidigareläggning av premiären.)

I samma veva blossar debatten kring huruvida Meyers böcker är god litteratur upp på svenska bloggar och, senare, på DNs Barn & Ung-sida. Båda lägren tycks vara relativt överens om att Meyers adjektivstinna, juvenilt överspända prosa och de frejdiga moralkakorna INTE är litteratur i världsklass, men vi är många som trollbinds av serien ändå. Inte minst jag själv, som upptagit kontakten med min inre fjortis alltsedan jag på vinst och förlust köpte ett ex av ”Twilight”, den första boken i serien, en vinterdag för ett par år sedan.

När jag får chansen att intervjua Stephenie Meyer via mail passar jag förstås på att fråga hur de senaste åren tett sig för henne. Har hon landat ännu?

- De senaste tre åren har varit helt surrealistiska. Jag befinner mig ständigt i chocktillstånd över hur framgångsrika mina böcker blivit, säger Meyer, som själv verkar mest förvånad över Bella och Edward-hysterin.

- Jag har ägnat mycket tid åt att fundera över varför mina böcker har väckt så mycket entusiasm och hängivenhet hos läsarna, men jag har aldrig blivit klok på det. Men jag vet hur mycket jag älskar mina litterära skapelser, så kanske är det så enkelt som att det genomsyrar berättelserna och får andra personer att älska dem också. Jag tror att vetskapen om att folk älskar det jag gör har gjort mig mer självsäker i mitt skrivande – jag vet att jag kan lita på mina historier och min berättarstil och behöver inte oroa mig över att jag gör fel.

På tal om dina karaktärer: när jag läser en bok jag verkligen gillar kommer jag ofta på mig själv med att rollbesätta persongalleriet. Gjorde du samma sak när du skrev böckerna? Hur stämmer i så fall skådespelarna i ”Twilight” in på din personliga bild av Bella, familjen Cullen, Jacob och de andra?

Jag föreställde mig ”Twilight” som film medan jag skrev den och ägnade en hel del tid åt att mentalt casta karaktärerna. När rollbesättningen väl började till filmen var de flesta av skådespelarna jag föreställt mig för gamla. Jag är jättenöjd med rollbesättningen. Kristen[Stewart, spelar Bella, bokhorans anm] är en fantastisk skådis, Taylor [Lautner] är en riktig naturbegåvning som Jacob, och hela Cullen-klanen är fantastisk. Summits bästa drag var att ge Rob Pattinson rollen som Edward. Edwards roll är nyckeln till huruvda filmen blir en framgång eller ett misslyckande, och Rob har gjort ett bättre jobb än vad jag hade kunnat drömma om var möjligt.

Man får intrycket av att Stephenie själv är lika förhäxad av den undersköne gentlemannavampyren Edward som hennes läsare. Senaste (sista?) utflykten i Twilightvärlden har för Stephs del varit ”Midnight Sun”, där händelseförloppet i ”Twilight” återberättas ur Edwards perspektiv. Ett halvknepigt uppdrag, minst sagt, då Edward (som ni vet) kan höra andras tankar… förutom Bellas, givetvis. För några veckor sedan läckte manuset till ”Midnight Sun” ut på nätet utan Stephenies godkännande, och i skrivande stund är det oklart om hon kommer att färdigställa och publicera boken.

Jag har hört att du alltid har ett soundtrack när du skriver på ett nytt bokprojekt [se där, en gemensam nämnare med Christine Falkenland!]. Vad är soundtracket till ”Midnight Sun”?

Jag föredrar att hålla mina soundtrack hemliga tills boken kommer ut, men det är ingen hemlighet att det  lär bli massvis med Muse.

(Sedan min intervju har Stephenie släppt spellistan till ”Midnight Sun”, som går att läsa och lyssna till här, och ja, det blev en del Muse. Synd att jag inte kände till att hon suttit och lyssnat på deras version av ”Please, Please, Please, Let Me Get What I Want”; då hade jag kunnat övertala henne att välja Smiths originalversion istället…)

Det har varit ett hektiskt år för Stephenie. I maj utkom hennes första roman för vuxna, den romantiska science fiction-tegelstenen ”The Host” – som om det inte räckte med hela mediakarusellen kring ”Breaking Dawn”… Hon har lovat sig själv att aldrig, aldrig mer göra PR för två böcker på ett och samma år.

Vad är den största skillnaden mellan att skriva för (först och främst) ungdomar och att skriva för vuxna läsare?

Det är ingen större skillnad för mig som författare. Precis som med Twilightsviten (det här är förmodligen den enda likheten mellan ”The Host” och Twilightböckerna!) är ”The Host” bara en historia jag hade kul med när jag berättade den för mig själv. Min egen underhållning, att jag har kul i skrivarprocessen, är alltid orsaken till att en av mina historier blir färdigskrivna. Jag föreställer mig aldrig en läsekrets bortom mig själv när jag skriver: den aspekten kan vänta tills det blir dags att redigera.

Kommer det en fortsättning på ”The Host”?

Jag har utkast till två uppföljare till ”The Host”, men har ingen aning om när eller ens om jag kommer ta tag i dem. Jag har många historier jag vill berätta.

Kanske fler historier om Twilightgänget..? Jag vet att det är sagt att ”Breaking Dawn” ska vara den sista berättelsen om Bella och Edward, men vad är oddsen för en bok om, säg, Jacob och Renesmee, eller någon av de andra mer perifera rollfigurerna?

Jag har faktiskt inte bestämt mig än ifall jag ska fortsätta skriva om Twilight-världen, bortsett från ”Midnight Sun”. Jag behöver en paus från vampyrer.

Vad läser du just nu, Stephenie?

Jag har precis avslutat en fantastisk ny bok av Suzanne Collins som heter ”The Hunger Games”. Fastän jag redan läst ut den kunde jag inte sova eftersom jag tänkte på den.

Har du någon favoritgenre?

Jag är en passionerad läsare av alla möjliga olika genrer; jag älskar sci-fi, fantasy, samtida litteratur och gärnaklassiker. Om en bok är välskriven är jag på!

Vilken är din favoritbok inom vampyrlitteraturen och varför?

Ironiskt nog är skräck den enda litterära genre jag försöker undvika. Jag är världens största fegis, så jag är förvånad över att jag började skrivit något som vissa räknar till skräckgenren. Jag har ingen favorit bland vampyrromaner eftersom jag inte läser dem.

Nämn några av dina favoritförfattare.

Orson Scott Card, Jane Austen, Neil Gaiman, Shannon Hale, Rick Riordan och Shakespeare.